Mångfald håller växterna friska

Mångfald är bästa friskvården för trädgårdsväxterna. Såväl en mångfald av växtarter som av andra organismer, i och ovan jord, hjälper till att hålla växternas hälsa på topp. Målet är en naturlig balans där ingen art ges chansen att föröka sig ohämmat på andra arters bekostnad.

Många av de kryp du ser i trädgården är nyttodjur som förebygger och även bekämpar angrepp av skadegörare på dina växter. Det gör de genom att äta upp eller parasitera på arter som skadar växterna. När du skapar miljöer som nyttodjuren trivs i ger du dem också förutsättningar att aktivt bidra till att hålla dina växter friska. Önskemålen vad gäller miljö varierar så även här gäller mångfald. Du bygger grunden genom att plantera många olika växtarter i olika typer av växtmiljöer. Då kommer mycket av det andra på köpet.

Blomning från tidigaste vår till sen höst är viktigt bland annat för att pollinerande insekter ska överleva och må väl. Öppna, soliga, torra och varma ytor är bra livsmiljöer för många insektsarter. Andra organismer trivs i skuggiga, lummiga partier, och fuktiga lövhögar är toppen, bland annat som övervintringsplats för nyttodjur. En damm gynnar grodor, paddor och insektsätare som trollsländor och skräddare. De superviktiga jordlevande organismerna behöver organiskt material i form av kompost, komposterad gödsel eller marktäckning med ännu inte nedbrutna växtrester.

Det här är ett spännande område att fördjupa sig i, och se upp så du inte bekämpar dina allierade. Lär dig känna igen så många nyttodjur som möjligt, och ta aldrig till bekämpningsmetoder mot kryp som du inte vet vad det är eller vad de bidrar med i trädgården. Kolla också förekomsten av naturliga fiender på plantorna innan du bekämpar. Finns där många nyckelpigelarver kan du låta dem ta hand om bladlössen, till exempel. Och tänk på att de allra flesta bekämpningsmedel även skadar nyttoorganismer.

Här är ett axplock av vanliga nyttodjur:

En nyckelpiga känner de flesta igen, men känner du även igen larven? Såväl den fullbildade skalbaggen som dess larv lerv främst av bladlöss och sköldlöss. Larven äter gärna mer än 100 bladlöss per dag.
Stinksländans larv kallas även bladluslejon och äter stora mängder bladlöss, sköldlöss, mjöllöss och spinnkvalster. Sländan själv vill ha nektar och pollen.
Blomflugan har fotlösa, grön- eller gulaktiga, snigelliknande larver som slukar stora mängder bladlöss. De fullbildade flugorna är viktiga pollinerare och lever av nektar och pollen.
Blåmesens diet innehåller mycket insekter, larver och puppor förutom frön av olika slag.
Paddor och grodor äter bland annat insekter, deras larver, spindlar och sniglar.
Igelkottar äter bland annat insekter, deras larver och sniglar.

Foto: Berit Haggren samt pjtaylor220, Gerhard G., Artur Pawlak, suju-foto och Frauke Feind på Pixabay och Valentin Hintikka på Unsplash